Olika Helikopterklasser

Bild 1. Bell 206, helikoptervärldens ’Volvo V70’. Still going strong trots att den låg på ritbordet redan tidigt 1960-tal. Över 7 000 byggda.

Det finns många sätt att indela helikoptrar, t.ex. efter vilken typ av

• Rotor:
  • Rigid
    • Medger ’Feathering’, dvs. att ’Collective’ och ’Cyclic’ kan ändra bladens anfallsvinkel men den saknar traditionella leder mellan bladen och rotorhuvudet, istället är det avancerade materiallösningar som tar upp de krafter som skapas av rotorbladen i arbete, ganska ovanlig typ, fler än två blad, kolla rotorsystemet för t.ex. en BO-105
  • Semi-rigid
    • Gungbrädesrotor är ett svenskt uttryck, förutom ’Feathering’ så tas de ojämna lyftkrafterna i bladet upp av att de två bladen vippar upp och ned via rotorhuvudets infästning i rotormasten (dvs. bladen rör sig i vertikalplanet), vanlig, endast en tvåbladig lösning, t.ex. Bell 206 och alla Robinson-helikoptrar har denna typ.
  • Fully articulated
    • Mycket vanlig typ för de lite större och mer kommersiella helikoptrarna, medger ’Feathering’ + rörelse i vertikalplanet + rörelse i horisontalplanet för bladet.
  • Motor:
    • Kolvmotor
      • Antal cylindrar
      • Förgasar eller insprutning
      • Med eller utan turbo
    • Gasturbin
  • Stjärtrotor:
    • ”Vanlig”
      • Oftast 2 st blad som sitter monterad längst bak på, och vid sidan av, stjärtbommen
    • Fenestron
      • Många små blad som sitter inbyggda i en skyddande ring placerad längst bak i stjärtbommen
    • NOTAR
      • Saknar blad, istället är det en luftström vars styrka ock riktning åstadkommer samma sak som en stjärtrotor med blad
    • # blad i rotorn:
      • 2
      • 3
      • 4+
    • Tjänst
      • Nöjesflygning
      • Passagerarflygning
      • Lyft
      • Spaning
      • Militärt bruk
      • Etc

Dessa kommer inte kommenteras ytterligare, utan i stället ägnas resten av detta avsnitt åt att översiktligt beskriva en klassindelning som avgör vad man får göra med helikoptern, vad som krävs för att göra underhåll samt vilken typ av certifikat som krävs för att flyga.

Bild 2. Rotorway är en amerikansk 2-pers helikopter. Världens vanligaste kit-byggda maskin, dvs. köparen inskaffar helikoptern i byggsats och gör minst 51% av arbetet själv, dock under noggrant övervakade former där kontrollant från EAA (Experimental Aircraft Association) säkerställer att den byggs enligt gängse krav.

Tabell 1. Principiell översikt av helikopterklasser

¹⁾ Private Pilot License – Helicopter. Fast, det krävs en uppgradering till minst CPL (Commercial Pilot License) om helikoptern skall gå i inkomstbringande syfte.

²⁾ Ägare saknar möjlighet att reducera underhållskostnader genom eget arbete. Detta är idag i en icke ringa utsträckning tillåtet för Ultralätta flygplan och gyrokoptrar samt Experimentalklassade flygfarkoster.

³⁾ Nationell Lätt Helikopter. Max startvikt (MTOM = Max-Take-Off Mass, dvs. den total vikten för helikoptern, bränsle, personer och bagage) kommer sannolikt sättas till 600 kg. Informationen för denna klass är preliminär. Sverige har aldrig haft motsvarande klass tidigare så i skrivande stund (november 2020) existerar inte klassen i lagstiftningen. Dock, Transportstyrelsen avser att under början av 2021 introducera en lagstiftning som reglerar denna klass för första gången i Sverige. Läs mer om NLH i avsnittet ”Hur lär man sig flyga en helikopter”. Följ fortsatta bevakning publicerad på SRFs nyhetsplats i takt med att lagstiftningsnyheter på NLH-område blir tillgängliga från Transportstyrelsen.

⁴⁾ Light Aircraft pilot License – Helicopter. En ‘snålvariant’ av PPL-H. Något mindre befogenheter, något enklare och billigare att ta cert.

NOTA BENE: informationen i tabellen utgör bara ett grovt axplock av de faktorer som skiljer de olika klasserna åt.

Bild 3. Dynali H3. En belgiskbyggd helikopter som har potential att kvala in i NLH-klassen.