Jodå – alldeles utmärkt väl, skulle det visa sig. En snabbvisit i mitten av juni till Płock i Polen där ett World Helicopter Rally avhölls, gav svar på frågan. Och dessutom en trevlig upptäckt av den mindre staden som ett utmärkt resmål. Men vi tar det från början.

Text & foto: Henric Endoff, om ej annat anges.    OBS: Blädderbar PDF lägst ner

FAI

Fédération Aéronautique Internationale, eller World Air Sports Federation, grundades 1905 och har 90 medlemsnationer. Sekretariatet har sitt säte är i Lausanne, Schweiz.

Det är en icke-statlig och icke-vinstdrivande internationell organisation med det grundläggande målet att främja flyg- och astronautiska aktiviteter världen över, ratificera världs- och kontinentalrekord och samordna organisationen av internationella tävlingar. Den är erkänd av Internationella Olympiska kommittén (IOK).

Inom ramen för FAI har varje flygsport en internationell kommission som ansvarar för att utforma reglerna för tävlingar och som generellt övervakar aktiviteterna inom just sin flygsport.

Även om alla former av flyg omfattas, kommer denna artikel handla endast om helikopter eftersom det var ett ’World Helicopter Rally’ som bevistades.

 

Tävlingen

Upplägget

Två helikoptrar tävlar parallellt på varsin identiskt upplagd bana. Publiken sitter inom ett rimligt avstånd längs med långsidan och har därmed perfekt överblick av hela tävlingsförloppet.

Tävlingsmomentet delas in i två deltävlingar; 1) Parallellslalom, och  2) Parallell Fender

 

1. Parallellslalom

Banan är 50 m. bred och 185 m. lång, och har 6 st portar utplacerade i ett sick-sack mönster. Varje port består av två stolpar som vardera är 2 meter höga och placerade med 1 m. mellanrum. Förutom en helikopter med en pilot + en ’bucket pilot’, behövs en tung plåthink som hänger i en 5 m. lång lina. Lägg därtill en tunna med vatten som utgör första utmaningen i racet, samt ett målgångsbord med en skiva om 30 cm. i diam. som står på en stolpe, så har du hela utrustningen. Därtill kommer ett omfattande regelsystem med straffpoäng för tid från start till målgång, felaktig passering av portar, markkontakt för hinken samt leverans vid målgång av en hink som innehåller mindre än 9 cm vatten. Minst antal sammanlagda poäng för de två rundorna vinner.

Som namnet antyder tävlar man två helikopterteam åt gången.

Efter startsignalen lyfter helikoptern från marken tills hinken hänger i luften, accelererar fram till vattentunnan, fyller hinken med vatten och ger sig ut på banan så fort man kan utan att samtidigt orsaka överdrivet stora pendlingar av hinken. Den senare manövreras av ’bucket pilot’ vilken lutar ut från helikoptern och med linan i en hand försöker reducera och tajma pendlingsrörelserna, ge feed-back till piloten och manövrera hinken genom porten på ett korrekt sätt. Hinkens passage måste ske under den linje som bildas mellan de två stolparnas högsta punkter. Vid banans kortända görs en ’180-gradare’ och så blir det återgång mot bordet i omvänd ordning. Väl framme vid bordet gäller det att få stopp på pendlingen och sätta ned hinken på den ynkliga ytan utan att spilla ut för mycket vatten eller att den trillar av. När ’bucket pilot’ gör bedömningen att hinken står stadigt, släpps linan och klockan stannas. Efter avklarad första runda går man till utgångsläget, och sedan startar den andra och sista rundan.

1. Efter vattenfyllning skall hinken föras runt banan och vid dess slut ställas av på ett bord med minst 9 cm vatten kvar.

2. Hinken skall passera porten under stolparnas topp

3. Starten har gått och båda kärrorna har passerat startporten på väg mot vattentunnan…

4. …där hinken snabbt fylls till bredden.

5. Minimera pendling och samtidigt utnyttja den för att få hinken genom porten – kräver träning, finlir och kommunikation mellan ’bucket pilot’ och piloten

6. Målgång; Hinken på bordet, i nästa mikrosekund släpps linan och klockan stoppas.

Verkar det enkelt? Skulle inte tro det. Synkroniseringen av helikopterns framåtdrift med hinkens pendlingsrörelser och avståndsbedömningen till marken torde hålla de två personerna i helikoptern fullt sysselsatta… Och allt sker på tid där slarv kan leda till misstag vilket kostar straffpoäng.

 

2. Parallell Fender

Inte helt olikt Parallellslalom. Banan är kortare och smalare, 40 x 120 m, med tre tunnor utplacerade i ett sick-sack mönster. Tunnans cirkelformade öppning upptill är ca. 48 cm. i diameter. Istället för en plåthink hänger en ca. 6 kg tung fender som är 30 cm i diam. och 0,8-1,0 m lång. Vid startsignal lyfter helikoptrarna, passerar en ingångsport med fendern hängande i ett rep som vid starten är 4 m långt och för varje tunna som fendern doppas i, förlängs repet 2 meter. Därmed är repet 8 m. långt vid den tredje och sista tunnan = en rejäl pendlingsrörelse om inte piloten flyger med stor omtänksamhet och ’fender pilot’ motverkar pendlingsbildning. När väl fendern är placerad i sista tunnan stoppas klockan. Allt sker på tid och samtidigt bedöms insatsen utifrån regelverket och ett stort antal domare på marken poängsätter ekipaget insats.

7. Oooops – overshoot?

8. En approach i bättre balans

För en färsk helikopterpilot som skribenten, kändes fenderdeltävlingen mer hanterbar.

9. Målgång; det främre teamet har släppt linan och är klara, medans det bakre teamet precis skall doppa fendern i den sista tunnan.

Somliga ekipage uppvisade en mycket stor skicklighet från båda personerna i cockpit – vittnandes om ett betydande antal träningstimmar och deltagande i flera tävlingar för att lära sig vad som funkar; hastighet eller precision, lite av båda eller något mer av det ena? Varje ekipage tycktes ha en egen strategi.

Nördigt?

Javisst, alldeles helt underbart nördigt! Men inte mer än att ca 2 000 åskådare, från barnvagns- till rullstolsåldrar och alla där emellan, fann anledning att komma till tävlingsdagen. Och ingen syntes ha tråkigt.

Helikoptrarna

Vilken helikopter som helst som har pappren i ordning för att flyga kan delta. Man är välkommen att flyga med egen helikopter, eller att hyra på plats. För det senare ändamålet fanns två st. Robinson 44 inhyrda och de allra flesta deltagarna tävlade med dessa.

10. I tävlingen var det bara R44, men alla helikoptrar med pappren i ordning kan tävla.

11. Gyrokopterhjärtat klappade extra för dessa två skönheter som bevistade eventet: Tercel från Trendak.

Organisationen

För en förstagångsbesökare som inte hade riktigt koll på vad ett ’World Helicopter Rally’ innebar i praktiken, så blev man snabbt imponerad av det stora antalet funktionärer som behövdes för att få själva tävlingen att med säkerhet som högsta fokus flyta på i en sömlös ström av aktiviteter. Lägg därtill allt kringarrangemang som behövs för att skapa en välkomnande och inbjudande miljö för åskådarna.

Det är omöjligt att inte här nämna namnet Serafina Ogończyk-Makowska, tävlingens Primus Motor och en person med många strängar på sin lyra. Inom FAI är Ms. Ogończyk-Makowska President of the Rotorcraft Commission och den som satte Płock på den europeiska helikopterkartan. Till vardags är hon utbildad jurist och med eget företag (SHOWBIZ) som fokuserar på att producera evenemang och offentliga shower på hög nivå som sammanför sport (inte bara flyg), kultur och internationellt samarbete. En professionell bakgrund som kom väl till pass. Jag bevittnade flera tillfällen under dagen innan tävlingen då Serafina personifierade själva urdefinitionen av ’multi-tasking’; styrde upp organisationen i takt med att den droppade in, kollade att det fanns kaffe och fyllde på kakfaten, hade tid för fotografering och samtidigt hann med att välkomna gäster, leda en pre-briefing för piloterna och diskutera detaljer kring regelverket med den internationellt sammansatta domarkåren. Alltid med ett leende. Vilket hästarbete att få allt på plats – hatten av!

12. Serafina Ogończyk-Makowska flankerad till v. av Narit Pidokrajt (domarelev från Sverige) och skribenten
Foto: Narit Pidokrajt

13. Entrén – ingen tvekan om var man var någonstans

Runt-omkring-aktiviteter

Även om tävlingen var eventets fokus, så var det välfyllt med ’att-göra-och-titta-på-saker’ vid sidan om. Polska och Tjeckiska flygvapnet var på plats med en handfull helikoptrar, mest äldre ryska kärror som Mi-2, Mi-17 men även Mi-24 med sitt barska utseende.

En lång rad med stånd som sålde glass, korv, öl, kaffe mm. säkerställde att ingen behövde gå hungrig.

Under hela evenemanget – som pågick ca 5 timmar – var kön till helikopterrundturer lång. Två R-44 gick i skytteltrafik med cockpit full av passagerare vilka betalat antingen 200 eller 350 zloty (550 eller 950 kr) för en 4 eller 8 min rundtur. Jo, du läste rätt och siffrorna är rätt återgivna. Helikopter lockar!

14. Blåsorkestern stod för invigningsmusiken

15. ”Alla” var där – helikopter drar!

På området fanns även en scen som när den tjänstgjort vid den officiella invigningen med militär blåsorkester och tal, erbjöd musik från levande band, samt förstås, var platsen för prisutdelning.

Vinnare

Av de tolv tävlande teamen visade det sig att det schweiziska teamet var de mest samövade. Stefan Meier och Ruedi Boser tog hem vinsten i båda deltävlingarna. I Parallellslalom blev deras sammanlagda poäng 6% bättre än #2 och 58% bättre än sista ekipaget. I Parallell Fender var deras poäng 11% bättre än de som kom på andra plats och hela 317% bättre än det ekipage som kom ’först från slutet’.

Videoklipp

Vill du se en kort summering av visuella intryck från tävlingsdagen? Kolla denna länk: https://www.youtube.com/watch?v=YHKb8gvenf4 En välproducerad video från ett drönarperspektiv. Men, men, men, troligen editerad av någon med sina rötter i TikTok-generationen, en miljö där videoklipp överstigande 2 sek. troligen betraktas som en styggelse.

 

Płock

Även om helikoptertävlingen var syftet med kortutflykten till Płock, så blev besöket i staden en stor och positiv överraskning. Vad roligt det är att komma till en ny plats utan förväntningar och därefter överraskas av fantastiska intryck.

16. Utsikt från hotellet över Wisła och det Mazovienska slättlandet

17. En av Polens äldsta städer. Borghöjden med bl.a katedralen från 1100-talet. Foto: Lukasz Betkowski

Beläget ca. 100 km nordväst om Warszawa, högt över Wisłas norra strand, bor ca 115 000 personer i en av Polens äldsta städer. Från hotellet ligger hela Mazovien i full vy söderut. Staden präglas av lugn, charm, kullerstenslagda gator, vacker klassisk arkitektur, fina små parkanläggningar och blomsterarrangemang, avsaknad av klotter och välstädade kvarter. Som gjort för att med en karta i hand i långsamt mak utforska stadens attraktioner. De främsta av dem återfinns på borghöjden där resterna av en fursteborg med en katedral från 1100-talet i sin grandeur tronar bredvid ett Benediktiner-kloster. För den konstintresserade erbjuder staden Polens främsta samlingar av Art Nouveau i Muzeum Mazowieckie.

18. Arkitektur när den är som vackrast: Plac Stary Rynek – Gamla Salutorget i Plock

19. Alltför intensivt turistande kräver en stund för återhämtning och reflektion!

Och du, missa inte tillfället att vila fötterna en stund för att njuta av en Kiełbasa Tumska, stadens egen korvvariant, nedsköljd av en kall Żywiec på en av stadens många uteserveringar. Utfärdande av garanti: samtidigt som stadens skönheter flanerar förbi, försvinner alla tankar på arbete.

I den gastronomiska bibeln Guide Michelin betyder tre stjärnor – dess högsta utmärkelse för en restaurang – ”Värd en resa i sig”. I linje med detta tilldelas Płock härmed av skribenten omdömet:

 

Avrundning

På 48 timmar från dörr till dörr kan man hinna med mycket, t.ex. att få en fördjupad insikt i något så specifikt som precisionsflygning med helikopter samt upptäcka en vacker liten stad. Även bo bra och njuta av hygglig mat.

På flyget hem från Frédéric Chopin-flygplatsen i Warszawa reflekterade jag över alla intryck och nyvunnen kunskap. Konklusionen utmynnade i en fundering.

Borde vi inte ha ett World Helicopter Rally i Sverige?